I helgen kom jag hem igen

Ibland kommer bara orden till en, det kan vara allt ifrån att man blir inspirerad av någon låt man lyssnar på eller vad som helst. I helgen gjorde jag min första riktiga långtur med bilen och hamnade i Norra Näs (mellan Sunne och Torsby) och på Strandvallen i Mallbacken. Två helt skilda platser i norra delarna av Värmland, två platser där man finner ro.  Man kan säga att jag kom hem, för mormor, som fortfarande är i livet och morfar (som gick bort för två somrar sen snart) sommarstuga låg i allt för långt ifrån Sunne. I Östra Ämtervik, Sandviken, eller Sandvika som vi uttalar det.

Jag behövde lugnet, jag behövde allt som naturen ger och som är så underbart.

Hembakade bullar, kakor och kaffe i pressrummet. Det äkta genuina. Något som du inte kan köpa för pengar. Strandvallen är och förblir en idyll. En arenan som man vallfärdar till, för det är äkta. Sen är det inte alla arenor  där räven, vargen eller älgen traskar över. Välkommen till naturen och Värmland. Lugnet infinner sig och när bygdens stolthet IF Mallbacken lyckas vinna, då kan man se hur mycket det betyder för så många. Dom är förstås även där när det inte går lika bra. Den här säsongen har laget fått en jobbig start och därför var 2–0 viktorian över Östersund ytterst välkommen.

Det är som jag har skrivit tidigare på den här bloggen, Mallbacken är som humlan som inte ska kunna flyga, den kommer ändå att göra det, den ger inte upp.  Det enda tråkiga för det grönvita laget den här aftonen var publiksiffran. Endast 190 betalande, en låg siffra med Mallbacken-ögon sett. Men det kommer flera matcher.

Jag klarade av bilkörningen galant, nu tar jag sikte mot en spännande vecka som förhoppningsvis kan ge framtidstro. Man får inte ge upp.

Tills dess,
Ha det gött och #tillsammans #allkärlektiller